onsdag 1 april 2015

Puerto Rico

 





Gran Canaria har allt för alla. Vi utnyttjade ön på bästa sätt. Dags sysselsättningen var extrem låg, vi sov, läste bok och solade. Efterlängtat och skönt för hela kroppen. Luncherna bestod av smakrika sallader med en kall öl till. Vad mer kan man begära? Vi åt våra luncher på en bänk intill havet och klipporna. Det var så vackert, varmt och det doftade hav. Njöt av tystanden.

Varannan eftermiddag snörade jag på mig löparskorna och körde backträning. Hjälp, vad tungt det var. Det var branta backar överallt. Men det gav faktiskt resultat. Numera tycker jag att det knappt finns några backar här i Sverige. Jag sprang där i solnedgången. Det blåste varma vindar, vajade palmer längst min sida och hade endast höga bergstoppar som sällskap. Det var livskvalitet. Lovade mig själv att jag måste göra så här varje semester. När jag sprang och såg ut mot horisonten, mot havet och solen gick ner så stannade allt upp. Jag levde just då, i nuet. Inget bekymrade mig. Var en otroligt härlig känsla som är svår att beskriva.

Maten var kanon liksom priserna. Spanjorerna bjöd på sig själva och aldrig har jag fått sådana många komplimanger om mina blåa ögon. Nästan varje kväll hängde vi i en piaonbar. Låter stillsamt men icke. Där sjöngs låtar som alla känner igen, folk dansade lite varsom och hursom. Vi bekantade oss med ett skönt gäng golfgubbar ifrån England. Vi festade ihop med dem några dagar. De var helt galna men väldigt trevliga. Jag försökte lära ut grunderna i salas för en stel fd Premier League spelare. Det var inte det lättaste.

Fann en ny vän, en tysk man. Äntligen fick jag chansen att öva min tyska. Den gick sisådär. Mitt tyska ordförråd var väl lika stort som en 2 årings. Men som tur var kunde min tyska vän engelska. Vi hängde på en afterbeach som höll väldigt hög klass och standard. Ett ställe som jag gärna skulle återkomma till. Länkar här . Rekommenderas starkt! Kändes som Rivieran men med bra priser. Fyra öl och en smoothie för 12 euro. Nästan gratis ju jämfört med Sverige.

Jag och Ida lärde känna varandra bättre. Vi skrattade mycket och hade samma tempo (stundstals). Fast vi är så olika så kom vi bra överresen och vi har samma syn på det mesta. Kompletterande varandra. Det blev en mycket lyckad semestervecka. Som vanligt skapades fina minnen och även några tokiga. Tack Spanien igen för du återigen levererar och gör mig ännu mer levande.

Nu ser jag fram emot våren här hemma och även vår obligatoriska weekendtrip med min BFF. I år blir det Korren (Kroatien) i maj. Puss

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Babe, tyck till!