Hola España!

Övertidspass genererar i pengar och av pengar köps en flygbiljett till solen. Solen är glädje. Januari blir nu så mycket bättre. Jag tar med mig min fina väninna Linn. Vi är typ nästan släkt mer släkt med släkten. Vi ska glo på folk längst strandpromenaden, äta färsk frukt, sola, dricka sangria i solnedgången och dansa flamenco på nätterna. Längtar redan. Viva España!

Överlevnadskit

Hörde på radion i veckan om tips för att överleva november. Jag började genast tänka på mitt överlevnadskit och nu tänker jag dela med mig till er. Det ska inte vara besvärligt och heller inte kostsamt.

1. Unna dig onyttigt i vardagen. Småkakor eller efterrätt på en tisdag. Va inte nojjig för din figur det är långt kvar tills beach 2014 och kärlekshandtag är sexigt. Bara mer att älska.

2. Dejta en vän. Det är lätt att man bara hänger med sina vänner. Utan planera in något kul. Bowla, gå på konstutställning, baka eller pyssla.

3. Våga bära färg. Alla går runt i svart och inte syns. Ha färgglada accar som vantar, scarf, strumpor eller ett smycke. Färg behövs i detta mörker.

4. Hemmaspa. Lägg ansiktsmask, inpackning i håret, måla naglarna, skrubba och njut. Lägg en snygg makeup. Titta dig i spegeln och repetera högt: - Jag är vacker och jag duger! Ta ett glas vitt eller bubbel till.

5. Prova på något nytt. Ny sport, läsa något du aldrig skulle läsa annars eller dejta någon okänd.

6. Boka in något att se fram emot. Dagdröm om det.

7. Hälsa på dina gamla föräldrar. Prata gamla minnen. Bara vara.

8. Skriv en bucket list. Börja checka av. Våga utmana dig själv.

9. Överraska någon. Ge beröm. Dela med dig av ditt vackra leende. Flörta. Kramas. Ha sex. Dansa. Sjung.

10. Sov. Gå ut i naturen. Umgås med djur. Stäng av all teknik. Tänd ljus. Köp snittblommor.

Några småtips för att överleva denna månad. På bilden ovan ser ni mitt nyaste inköp. En Hermes Kelly look a like i svartlack. Vintage. Den är svensk tillverkad.  Unik,  jag kommer troligen vara ensam om den. Visst är den ljuvlig?  Jag är stolt som en tupp!

Tillbaka blick på förra året då var mitt liv upp och ner vid denna tidpunkt. Fick magsår och hade en dödssjuk hund som jag hade beställt avlivning på. Vi gav Pippi en extra helg med journummer till avlivning. Jag låg i soffan tillsammans med henne i en hel helg. Bara grät och åt inget. Mina fina vänner kom och försökte mata mig med glass. Kärlek. Men Pippi svarade på behandlingen och lever idag ett helt normalt hundliv men med palliativ behandling. Mitt magsår försvann. November månad förra året avslutades med Swedish House Mafia. Livet vände då. Nedförsbacken började på livets väg.

Just nu går många av mina tankar till de drabbade i Filippinerna. Fruktsvärt. Alla kan göra något för någon. Så skänk en slant till dem istället för att köpa den dyra blaskiga take a way kaffet. Tänd ett ljus och inse hur lycklig lottad du är som lever här.

Love , K.

Mina grisar

 

Mina hjärtetroll är äntligen hemma. De har varit på semester på annan ort och haft det toppen medans jag har jobbat. Saknat dem. Saknat deras viftande svansar, tassljudet på trägolvet, hundpussarna och snarkandet i sängen. De är min alldeles egna familj.

Det är måndag och grått ute. Helg för oss. Vi ljusar upp denna kväll med att sätta på den bästa musiken och jag puffar kuddar åt hundarna. De får vila på de finaste franska designkuddarna. Köpt en ny pläd till dem. Jag skyller alltid mina inköp av plädar på
hundarna. Jag har sisådär alldeles för många plädar. Men de kommer att komma till användning i mitt framtida sekelskifthus! Tänker långsiktigt.

Hittade förut fina rosa hundhalsband i skåpet. De är flera år gamla men bedårande. Rosa med blommor och glittrande strasspärlor. Jag vill helst inte pimpa mina hundar. Pippi har endast hundtäcke på vinter om det under 10 minus. För tyvärr har redan Chihuahua ett dåligt ryckte och att klä dem med fina och dyra halsband sticker i folks ögon. Jag har alltid varit noga med att mina hundar är hundar och inga dockor. De är uppfostrade som en hund och jag sätter gränser dagligen. Hatar hundar som skäller. Mina grisar går lösa och kan massa tricks. Men jag låter även de få vara en hund och inte "förmänsklar" deras beteende. De har sina instinkter. Det känns gott i hjärtat när de uppskattas av andra människor. Blir stolt. Jag är otroligt tacksam för alla som hjälper mig med hundvakt och skänker dem kärlek.

När jag skaffa dem för 9 år sedan så bestämde jag att de ska få det bästa i livet. Alltifrån kosten till veterinärvården. Aldrig få vara ensamma mer än några timmar och aldrig få leva ett liv med enbart asfalt och koppel. Jag försöker varje dag ge dem allt och framför ge massa kärlek vilket inte är svårt. Kan inte ens tänka mig ett liv utan hund. För mig är det inget liv. Men att vara ensamstående och ha hund är långt ifrån optimalt och inget att rekommendera om man inte har möjlighet att ha med hunden på arbetet. Det är en del logistik och jag känner alltid en tacksamhetskuld för alla som hjälper mig med mina hundar.

Det lättaste att vinna mitt hjärta är att ge mina hundar kärlek och uppmärksamhet. Den vackraste komplimagen jag någonsin fått är :- "I mitt nästa liv vill jag vara en Chihuahua och bo hos dig." Love , K.

Städa

 

Det är tidig fredagskväll. Flera av er har påbörjat fredagmyset med allt vad det innebär. Jag städar. Inte för jag är martyr. Jag hade heller gärna hängt i någon hotellbar tillsammans med mina väninnor eller med mina älskade hundar. Men denna afton är jag ensam utan väninnor och hundar. Snart nattjobb. Gillar inte att glo på teve utan städning är roligare! Jag blir manisk. Dammar. Pustar. Torkar. Städning blev som en terapi för mig för några år sedan. Jag gillar att man ser resultat och att det doftar gott. Fräscht!

Men jag fuskar också. Jag borde skura köksluckorna, dammsuga bakom spisen och pusta kristallkronan. Jag blundar för det. Mycket man borde som man inte gör. Jag är inte pedant men det är viktigt att det är ordning och reda på utsidan. I mina skåpet ser ut som kriget har slagit till. Jag har liksom ordning i allt kaos. Mitt hem är som jag. Städad på utsidan men kaos inombords. Kaoset är bara till min fördel. Jag är rörig fast har stenkoll. Ägde aldrig ens någon almanacka under universitetstiden men jag missade heller aldrig en inlämning, tenta eller obligatorisk närvaromöte. Virriga hönan har koll.

Men det är nästan ännu roligare att städa hos någon annan. Jo, det låter helt bananas men att få plocka och feja är kul. Min BFF är har inte samma förhållande till städning som jag. Hon är mer avslappnad till det. Inte så att hon har stökigt utan enligt mig har hon för mycket och fel saker framme. Som tur är tar hon inte illa upp. Hon tillåter mig ibland att få plocka. En befriande känsla att få pyssla och göra om. Låter nästan frikyrkligt men ni som gillar städning förstår mig.

Men skulle jag träffa någon skulle mitt städintresse minska något. Städning är bara en sysselsättning istället för att inte göra något. Vet inte vad som skulle vara värst att träffa en man som är pedant eller en som har pizzakartonger med slängda ölburkar på golvet. Helst inget av det. Utan något mellanting. Gärna någon som gillar att slänga sopor. Finns det något tråkigare? Nej.

Nog om detta. Nu ska jag dammsuga mattan innan grannen börjar sitt tacomys med närmast sörjande. Kram.

P.S  Bilden kanske inte är politiskt korrekt. Den må vara sexistisk och inte till kvinnas fördel. Är välmedveten om detta, sorry. Men jag gillade bilden, hon är vacker. Jag skulle vilja städa så men aldrig för en man vill det utan för jag vill det själv. D.S