Trollis!

 

 

I veckorna bor jag i Trollhättan. Arbetar nattetid numera på Mava (Medicinsktakutvårdsavdelning) för "mitt" bemanningsföretag. Det är med blandande känslor. Lärorikt att prova på något nytt, få perspektiv och man växer med att ta sig an nya saker. Trollis är väldigt vackert, vatten överallt och jag bor centralt på ett lite mysigt hotell. Nackdelen är att all ensamtid, saknade efter min hund Fiji och att inte mina vänner finns nära.

 

Nästan alla dagar här nere ser likadant ut men ändå har jag inte tröttnat på det ännu. Jag avslutar mitt pass med hotellfrulle, sen sova, vaknar efter det ger mig ut på en löptur längst älven. Sista timmarna innan arbete spenderas på stan eller så hänger jag i lobbyn, dricker lite kaffe och snackar i telefon med mina vänner. Repeat!!

Präktfia!

 

 

Knäkontroll. Repetera detta ständigt i hjärnan. Hållning, knäkontroll och fokus. När blev jag så här präktig? Snark. Men däremellan ballar jag ur. Lovar.

 

Panelhönor

 

 

Haft sämre måndagar. Druckit kaffiii och alkoholfria drinkar i timmar med dessa brudar.

Ni borde vara fett avundsjuka det på. Puss. 

Är det här det är party?

 

Brorsan har byggt ett nytt hus, vid vattnet. Det ska firas. Självklart bjöd han på en riktig trevlig inflyttningsfest. Hatt var obligatoriskt. Jag och Mary körde lite på samma stil. Jag, sjökapten och hon sjörövare. Det bjöds på champagne, lekar, mat och drinkbord. Kom i säng lite före 06.

 

Dagen efteråt var fruktansvärd. Kaninpuls och stans fylleångest. Där och då bestämde jag mig för att detta blir sista fyllan på länge. Nu får det vara bra för en stund. Det är liksom inte värt det. Hatar att vara bakis, det gör så ont i kroppen och jag är numera seg i flera dagar efteråt. Åldern tar ut sin rätt. Kanske är lika bra. Hädanefter får det bli bara några glas som högst. Men ändå blev det en härlig fest men mycket skratt.

Spring för livet!

 

 

Vilken kväll! 10 km terränglöpning i skogen med Annika, solnedgång vid Vänern och sen kvällsdopp. Så många rätt.

20 km

 

 

Fem mil har mina ben sprungit denna vecka. Tack bästa benen för ni håller, tack för ni orkar bära mig, tack för ni blir bara blir snabbare och starkare. Och tack framförallt att ni inte bidrar till någon smärta. Jag och Helena sprang 20 km i torsdag!! Yeah!! Det var en utmaning men kul. Aldrig förut har sprungit ett sådant distanspass. Vi kände oss så nöjda efteråt. Nu ska min tassar äntligen få vila någon dag.

Love it !

 

 

Först konstrunda på Sliperiet med finaste sällskapet. Sällskapet var en ny vän som är vacker inifrån och ut. Uppe på loftet fanns det en magisk skog gjord i glas och vilket ljusinsläpp, går ej att fånga på bild utan måste upplevas. Jag kan inge om konst men ändå kan jag inte annat att gilla konst i alla slags former.

 

Kvällen spenderades med goa Karlskogabrudar. Tapas och natten avslutades med dans på Korren. Sådan här dagar laddas verkligen ens batterier på positiv energi. Alla behöver sådan dagar.