Leif GW Persson

Jag har få idoler. Han är en av dem. Jag tokdiggar denna mysiga farbror. Han må vara lite bufflig, jägare och mansgris men han har så mycket annat också. Det enda tvprogam jag följer är Veckans brott på SVT1, enbart bara för att Leif är med där. Han har något som få har idag. Han är ärlig, rak, smart och egen. Det gillar jag skarpt! 

Han kliar sig i huvudet, grejar med glasögonen, har ruffsigt hår, gör ifrån sig småljud och har käpp. Gulle! Trots han är expert inom sitt område slänger han sig med mindre politiska korrekta ord som ex. banditer, tokstollar, finkan och snutar. Det är befriande. Ibland under programmets gång så ler han. Då ler han med hela ansiktet, ögonen glittrar, han liknar då en gosiga tomtegubbe. Vilken utstrålning! Tänk om han vore min svärfar. Då skulle han och jag dricka rödvin tillsammans och prata krim i timmar framför en brasa.

Leif fick frågan om han någon gång hade använt en batong. Hans svar var klokrent: -"Nej, aldrig men däremot har jag ibland haft lust att skjuta folk men det har undgått".

Han fick även frågan hur han är som person på fritiden ( när inte kameran är på)? -"Som jag är här. Jag är för gammal för massa skådespeleri".

Man kan inte annat än älska honom. Till våren slutar Leif på tv. Han kommer vara saknad.