tisdag 24 januari 2012

Kontraster


Kontraster i livet. I fredags partystylad, det dracks champagne och käkades finkäk tillsammans med grymma människor. Natten spenderades på Anglais, hotelllounge. Igår kväll stod jag ensam i köket, i mörkret och käkade två knäckebrödsmackor med smör och aromatkrydda. Kryddan som säkert har utgångsdatum för minst 1 år sedan. Drack avslagen lättöl. Ungkarl? Ja ,visst! Mjukisbyxorna hade dålig passform och apelsinkladd på låren. Hårtofs på sidan i lagomt fettkonsistens efter ha andas landstingskorridor. Men det är ju livet. Älskar kontrasterna i allafall de "fina" kontrasterna. Att få vara asläcker ena dagen och andra ser ut som en säckfia. Vissa dagar kan jag springa 8km, städa, tvätta och diska. Andra dagar lyfter jag inte ens röven ifrån soffan, orken finns inte ens att gå ut med sopporna.



En torsdagskväll i somras, tung belastning på arbetet med ett dödfall, blodförgiftningar, cytostatikabehandlingar och allmänt svårt sjuka patienter. Ett svettigt arbetspass både fysiskt och psykiskt. Tokdissade en lugn hemmakväll. Efter 22, la jag allt bakom mig. Svirrade om till heels, klänning och rockade röven av mig. Kontraster igen.



Kontrasterna i världen är helt bananas, galet. Jag kan spendera pengar på en taxiresa som skulle räcka till mat för en hel familj i Kongo Kinshasa i en vecka. Jag har fått min universitet utbildning gratis, flickorna i Mali kanske inte ens har rättighet att gå i skolan för de just är flickor. En vinterjacka för flera tusen kan jag köpa varje vinter och gatubarnen i Ryssland fryser ihjäl varje vinter. Min Iphone är värd mer än flera månaders arbete som är utförd av en fabriksarbetande flicka ifrån landsbyggen i Kina. En polsk flicka säljer sin kropp för en mindre slant än vad jag betalade för en ryanairbiljett till London. Det är galet, en sjuk värld, helt upp och ner.



Jag är tacksam, jag har många rättigheter som svensk men ännu mer skyldigheter. Att förändra till det bättre, att bidra med något. Vi människor är grymt egoistiska, har skyddslappar, annars överlever vi inte. Kan knappast gå runt och tänka på allt elände ständigt men heller inte förbi se det. Viktigt att bli påmind. Men att ge lite av sig själv kan göra så mycket för någon annan, glöm aldrig det.



Egokia har köpt nya skor. Igen. Ankelboots i mullvadsfärg. Nu är våren välkommen! Greenpeace och Djurensrätt fick insatt en extra peng ifrån egokia denna månad. Bara för jag har möjlighet att påverka lite och det är så mycket bättre än inget. Va rädd om er!



(Boots : Vagabond)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Babe, tyck till!