Shine bright like a diamond

Snart alla hjärtans dag. Överskattat trams. Istället för att äta äckliga geléaktiga hjärtan så ska jag och mina vänner ha en helkväll på stan ( typ hundra år sedan sist). Först ska vi se på bio, Fifty Shades of Grey och vi avslutar kvällen på något dansgolv. Alltså först tantsnusk och sen dans, klingar succékväll i mina öron.

Det är Rally Sweden här i stan och det kommer troligen krylla av härliga människor  (läs :män) ute i krogsvängen. Då ska mitt nya tunga halsband invigas. Ramlar jag i Klarälven med denna skapelse så lär jag sjunka ner till botten. Stor risk för nacksmärtor på söndagsmorgonen. Men det är det värt. Stort, glittrigt, rosa och kaxigt halsband som täcker halva min överkropp. Love it!

Halsbandet är ett riktigt reafynd från Glitter, 80% rea. Älskar mix av att äga billiga och dyra smycken. Tycker att Glitter har verkligen varit Copycat, här är originalet. Men originalet går loss på ca 700 euro, smakar det så kostar det. Vickan bar ett gult på gaygalan för något år sedan, se här.  Så vackert, vill ha! Men än så länge får jag nöja mig med mitt reafynd och sluta drömma gör jag aldrig.

"If I ever let my head down it will be just to admire my shoes"

 

Jetlag. Nej, jag har inte varit på någon flott resa över Atlanten utan jag har arbetat. Just nu lever jag i den ständiga jetlag som skiftarbete bidrar till. Inget är regelbundet varken kosten eller sömnen. Oftast när jag vaknar är mina första tankar, när får jag sova nästa gång och hur arbetar jag idag. Så här lever de flesta jag umgås med, vi inom sjukvården. De som inte skiftar kallar vi för "vanliga" människor, de som är lediga röda dagar och arbetar kontorstider.  Absolut inte så att vi tycker synd om oss utan vi undrar mest hur det skulle kännas att vara  mer "vanlig". Vårt fredagsmys kan lika gärna vara en tisdagkväll, så lever vi.

 

Häromdagen sa jag till min vän. Kan vi fika på stan? Jag måste få se hur friska människor kan tänkas se ut. Lite så där tragiskt men komiskt. Det har varit en tuffare tid på arbetet, svårt att beskriva för er som inte är insatta. Hög belastning, många svårt sjuka patienter, avancerad medicinteknik och psykisk krävande patienter som är i behov av tid samt stöd. Då gäller det att vara på tå mest hela tiden.  Att vara snabbtänkt, tillmötesgående, professionell, noggrann, lugn, stödjande, metodisk och mänsklig men även våga sätta gränser.  Viktigt att finnas där just då och ge ett fint bemötande. Det tar på krafterna. I emellanåt övermänskligt att vara allt detta under tidspress.

 

Det tar energi. Och hur hittar man mer energi? Alla har vi vårt egna sätt. Igår var mitt sätt, sömn. Jag la mig i sängen redan vid 20-tiden. Helt slut. Sov till och från i 14 timmar. Idag blir löpturen och pussa hundmage min energikälla. Öppnade ett paket igår ( ifrån mig själv, vem annars? ) med ett par nya fina sandaler. Det gav mig mycket energi. Nedräkning till Spanien, 40 dagar kvar!

 

Imorgon ska jag göra ett extra pass (!). Hur tänkte jag? Jo, jag hade inga planer för morgondagen och min arbetesgivare ger mig dubbla betalat. Min tillfälliga girighet tog över hand. Pengarna ska gå till min nästa resa. Då ska jag njuta av god dryck och fin mat. Det kostar att ligga på topp.

 

I eftermiddag ska jag köpa mitt lörsdagsgodis. Kanelbullar blir det. Ska äta dem under andakt med hundarna i knät och lyssna på klassisk musik. Mina ögon ska vila på lågan ifrån de dyra franska doftljusen. Livskvalité. Trevlig helg!

Fendi - Pappa, jag har en italienare.

 

Jag har en välfylld vind med ytterkläder, inredning, skor och massa annat skit. När jag tröttnar på saker tar jag hissen upp och slänger in dem där. Det ett totalt kaos på vinden men jag vet ungefär vad som finns däruppe men bara ungefär. Sällan jag ens vågar visa någon hur det egentligen ser ut. Men där uppe finns vissa tillfälligt bortglömda god bitar.

Idag fann jag min älskade Fendiväska. Mitt bästa loppisfynd ever. Skulle gissa att väskan är ifrån slutet av 80-talet eller tidigt 90-tal. Den är i bra skick men använd och har serienummer. Gillar designen, den är i så kallade påsmodell. Man kan bära den på två olika sätt med lång axelrem eller med handtag, alltså perfekt till olika användningsområden. Jag hittade väskan i botten av en stor korg på Rödakorset i Säffle för minst 7 år sedan. Antagligen ifrån ett dödsbo. Tanterna som arbetade på Rödkortset hade inte kunskapen om väskans värde. Jag fick den för 15 kr!!!

Helt sanslöst, 15 pix liksom. Kommer aldrig sälja den utan den ska ärvas vidare. Den känslan när jag köpte den, en euforisk känsla. Ett fynd ifrån ett av världens främsta lyxmodehus. Kanske är det mitt livs fynd. Nu ska jag börja använda den igen. Den är värd att synas och få följa med mig på äventyr. Känns som Fendi inte är så popis i Sverige, lite som svenskarna har glömt bort märket. Kanske är det för to much för oss svenskar ( för mig kan det aldrig bli för to much) med stora och "vågade" logotyper. Men även kanske att märket inte är så tillgängligt just här och att det är dyrt. Ändå har vi svenskar gott om pengar och väldigt beresta och borde ha stött på märket i storstäderna runt om i världen.  

Jag äger sedan tidigare även en halsduk därifrån och en scarf både med F-loggan. Piffar till väskan lite extra genom att hänga på en tassel. Fendis logga är F passar ju utmärkt till mitt efternamn. Folkesson hjärta Fendi. Fendi hjärta Folkesson. Vi är skapta för varandra. Puss

 

P.s Bilden är inte rättvis emot väskan, logotyperna syns knappt och självklart är den vackrare i verkligheten som allting annat.  D.s

Kiss me under the light of a thousand stars

 

Hur länge kan du vänta?
Jag väntar inte. Jag längtar. Det kan jag göra hela livet. Men jag väntar inte.

År 2014

 

Helt omöjligt egentligen att summera ett år i bilder och text. Alla känslor, minnen, ord, dofter och smaker som man har fått uppleva. Men jag har försökt men självklart inte fått med mig allt. Ett annorlunda år men lärorikt.

Dag från år 2014 alltid kommer minnas? När jag plötsligt blir överraskad av mina vänner. Det ringde på dörren och där står ett helt glatt gäng. De kom med mat, blommor och kärlek. En hel kväll hemma hos mig. En otrolig kväll. Blir varm inombords när jag tänker tillbaka på den kvällen.

Bästa sommarminne? Västkusten. Afterbeach.

Bästa köp? Min nya bil. Min vita pärla.

Sämsta köp? Skor med för hög klack. Skitsnyggt men obekvämt.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Alla stunder med min brorson Sixten. Hundarna. När mina vänner har berättat att de väntar barn och när min bästa vän hittade kärleken. Uttestningen i Spanien.

Genomdrev du någon stor förändring? Jag var som fysisk svagast i mars, aldrig i mitt hela liv varit så svag. Kunde nästan inte gå eller ta mig ur sängen och knappt någon motorik i mina händer pga svullnad samt värk i hela kroppen. Då hade jag gått med värk och funktionsnedsättning i över 9 månader. Fick en kronisk sjukdoms diagnos, läkemedel och sjukgymnastik. Efter bara någon månad mådde jag som "vanligt" igen. Vägrade vara sjukskriven mer än 1 månad. Blev beviljad rehabiliteringsresa till Spanien i oktober. Resan gjorde mig ännu mer levande. Min kropp blev fysiskt starkare och jag har aldrig mått bättre. Det resulterade i att idag har jag fortsatt med träningen. Kör 5 pass i veckan och mår som om jag vore 15 år. En otrolig kroppslig förändring. Vilket även jag har fått höra av andra människor runt om mig. Återigen strålar jag och är full med energi. Partysessan la skorna på hyllan. Mitt festande har inte upphört men numera begränsat.

Reste du utomlands? Älskar att resa. Var i januari tillsammans med Linn till Las Palmas. Det var snöstorm hemma och vi njöt av champagne vid poolkanten. Drog till Warszawa i maj med Solan. Öst is da shit. Spännande resa med mycket kultur. I augusti åkte jag och Emma till Montenegro. Fantastiskt väder och natur. Rehabiliteringsresa i 4 veckor ifrån mitten av oktober till november i Spanien.  Bra träning där och kul att träffa nya människor. Vilka resor! Sammanlagt spenderade jag 7 veckor av året utomlands.

Vad skrattade du åt? Klas Eriksson och Ellen Bergström. Galghumorn på jobbet. Norrmän på bästkusten. Mammas emojimeddelanden.

Vad önskar du att du gjort mer? Flera skogspromenader med hundarna. Haft mer tid till att träffa mina vänner som är utspridda i landet. De finns främst i Sthlm och GBG.

Vad önskar du att du gjort mindre? Tvättat. Tycker att jag inte gör något annat än tvättar kläder. Använt mindre svordomar. IPhonen, en tidtjuv. Arbetat när alla andra var lediga och varit ledig när alla andra arbetat. 

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Senaste halvåret mycket gladare. Är lycklig och till freds med livet. 

Största misstaget? All tid och energi jag har slösat på människor som inte värd mig. Att det tog mig flera gånger att inse att jag har fått nötallergi. Kämpade emot länge med kortison och antihistamin.

Vad spenderade du mest pengar på? Bilen. Resor. Mat. Kläder.

Vad gjorde du på din födelsedag 2014? Firade den stort en dag före på Riche i Sthlm tillsammans med ett par underbara brudar. Hela den helgen firade vi mig. Var på Summerburst. Själva födelsedagen spenderades på ett tåg i några timmar och avslutades med bär samt glass hos päronen. En bra födelsedag.

Vad fick dig att må bra? Träning. Hundarna. Vännerna. Familjen. Resorna. Frukt. Solen. Skägg. Cava i måttlig mängd.

Lärde du dig något nytt? Massor. Framförallt har jag utvecklas mycket som person. Mognat.

Något du var stolt över? Min envishet. Att jag är en självständig kvinna. Alla starka kvinnor jag har runt mig. 

Nya bekantskaper? Fick flera nya kollegor. Hänger fortfarande ihop med samma tjejer på min fritid. Fått ett flertal ytliga bekanta som kanske kan bli mer än det, tiden får utvisa det.  Fann en ny vän, Victor. Vi är väldigt olika men ändå så lika. Han får mig att se på livet med ett annat perspektiv.

Vad tänker du göra annorlunda år 2015? Satsa ännu mer på mig själv. Byta arbete. Tvätta mindre. Vara inte så högljudd. Äta mer regelbundet. 

Högsta önskan just nu? Att alla mina nära och kära får vara friska. Att min kärlekstid kommer när jag minst anar det.

Hur firades nyår? Hos Cami. Där fanns god mat, dryck och ett härligt gäng. Nya året startade på det bästa sättet.

 

Jag är grymt taggad för år 2015 har att erbjuda. Har massa saker redan inplanerat. Verkar bli ett toppen år. Jag ska fortsätta vara en livsnjutare, fullt ut. Pussar.

Jag kommer aldrig bli mellanmjölk.

 

Mellandagarna. Känns väldigt mellanmjölk. Lite så där blaskigt, onödigt och fegt. Hela Sverige stannar upp även mina vänner har försvunnit ifrån jordens yta. De är hos svärföräldrar, arbetar och bortresta. Här är jag. Ledig och rastlöst. Är ju redo för att hitta på massa bus.

Jag måste bli bättre på att bara vara. Men det är så mycket chill hit och dit. Inte min grej. Kanske måste man bara acceptera sina personlighetsdrag?  Har endast varit ledig i 3 dagar och redan uttråkad. Jag städar som alltid och plockar runt. När jag idag kom på mig själv att jag hade rättat till sängkappan för tredje gången inom några timmar förstod jag att det är dags att göra något. Men vad? Jag har de senaste dagarna terroriserat mina vänner på telefon och gått igenom all socialmedia. Har typ gillat varje kattungebild på hela Instagram. Vad pysslar ni själva med?

Åkt till gymmet i 3 dagar nu för förhoppningsvis få se någon människa. Icke. Helt öde. Jag är absolut inge offer men det känns som alla är bjuda på en fest som jag har missat. Jag måste helt enkelt tappat bort inbjudan. Att umgås med människor över telefon ger inte samma känsla som att ses i det "riktiga livet". Så nu längtar jag efter mina vänner och få krama om dem i det riktiga livet.

Jag skyller min rastlösthet/fantasilöshet på kylan, den hindrar mig ifrån utomhusaktivitet plus att jag inte äger några snygga Gortexkläder utan äger mest kappor. För vem vill vara ful klädd? Inte jag. Försöker i alla fall hitta bortförklaringar till att vistas utomhus. Känner mig duktig att jag har bangat mellandagsrean. Risken finns alltid att man köper på sig saker som man ändå inte är i behov av. Sparar pengarna till de saker jag verkligen vill ha istället.

Julen var fin. Hängde med faster, farbror, kusiner och respektive. Så mysigt. Fick snosa baby, underbart. Nätterna på arbetet var lugna även där hade viss julefrid infunnit sig.

Försöker summera detta år i mitt huvud. Ett mycket händelserik år på alla sätt. Mer om det någon annan dag tills dess får ni ha god fortsättningar, godingar. Puss.

Life is about trusting your feelings, taking chances, finding happiness, leaming from the past and realizing everything changes.

 

Tänk att visa dagar bara bli så där fantastiska. Rakt igenom. Det blev en fantastisk fredag. Startade med sovmorgon och mys i sängen med hundarna. Sen ut i skogen, terränglöpning i solskenet. Kändes som vår i luften och fötterna var snabba. Efter det inhandlades en ny parfym. Perfekt att börja det nya året med en ny doft. Drog vidare till mina föräldrar i Degen för att fira minijul utan julmat, klappar och gran. Mami hade gjort potatismos till mig. Älskar mos. Man kan aldrig få för mycket potatismos. Vi firade jul på vårt egna vis. Jag ska arbeta hela julen som alltid. Heller det än nyår. Så vi kollegor emellan ställer upp för varandra. Jag tar oftast julnätterna, funkar utmärkt för mig att tomta runt nattetid.

Mina päron är tokiga i skidskytte och jag mest de manliga åkarnas utseende. Mina ögon fick vila på de snygga skidskyttemännen som svettades bra i spåret. Heja heja!!  Som efterrätt blev det en smarrig fläderdrink. En god vän ringde och vi bestämde en ny resa. Denna fab fredag avslutades i en skön fåtölj tillsammans med bästa Peter Jöback på tv och snarkande hundar i knät. Somnade med ett leende på mina läppar. Skönt med sådan där dagar när allt bara klickar och känns så rätt. Det är då man samlar kraft till mindre lyckade dagar. Puss